Var och hälsade på farmor, marre, tinna och dusan på kyrkogården idag. Alla ligger jätte nära, så det är skönt att kunna hälsa på dom på samma gång. Lämnade lite blommor och tände ljus.

Har inte vart där på ett tag så kände att det var dags nu. Det var grymt jobbigt, bröt ihop totalt, så har vart en rätt jobbig dag, men nu känns det mycket bättre.. Så synd att dom inte finns mer :( *saknar*
Hade så gärna velat att farmor träffade Patrik, men han inte bli så, och jag ångrar att jag inte riktigt fanns där för henne in i det sista. Jag klarade inte av att se henne tyna bort mer och mer, det gjorde så ont i mig, jag ville ju minnas henne som hon var innan hon blev sjuk. Men jag har sånna skuldkänslor för det nu så det finns inte.

Och likaså för Tinna, vi var ovänner när hon gick bort, och det gör så jävla ont i mig. Livet är för kort för att vara ovänner, man vet aldrig vad som kan hända.. Det värsta är nu att jag inte kan göra nånting åt det, de går inte att få det ogjort. Men man lär sig alltid nåt nytt. Och jag ska ta vara på dom jag älskar och visa det. Inte ta dom för givet, vilket man lätt kan göra.

Saknar er allihopa, vi ses snart! ♥